{"id":58,"date":"2020-12-18T12:01:31","date_gmt":"2020-12-18T11:01:31","guid":{"rendered":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/?p=58"},"modified":"2020-12-18T12:17:47","modified_gmt":"2020-12-18T11:17:47","slug":"redigering-ett-journalistiskt-arbete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/?p=58","title":{"rendered":"Redigering \u2013 ett journalistiskt arbete"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Redigeraren \u00e4r journalistikens doldis. M\u00e5nga som p\u00e5b\u00f6rjar en journalistutbildning har inte ens reflekterat \u00f6ver att yrket finns \u2013 \u00e4n mindre t\u00e4nkt sig att de ska bli en.<\/strong>
\n\u00c4nd\u00e5 \u00e4r mellan 30 och 40 procent av journalisterna p\u00e5 en dagstidning just redigerare. Och det \u00e4r i h\u00f6gsta grad ett journalistiskt arbete.<\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r boken har titeln \u201dAtt f\u00e5nga l\u00e4saren\u201d, och det kan ses som sj\u00e4lva meningen med redigerarens arbete. Ingen skulle k\u00f6pa en tidning som bestod av en bunt osorterade manus utan rubriker \u00e5tf\u00f6ljda av en packe bilder utan sammanhang.
\nRedigeraren f\u00f6rvandlar dessa manus och bilder till en attraktiv och l\u00e4sv\u00e4rd tidning, en tidning som kan f\u00e5nga l\u00e4saren.<\/p>\n

Redigerarens mer specifika arbetsuppgifter kan variera n\u00e5got fr\u00e5n tidning till tidning, men kan i huvudsak sammanfattas s\u00e5 h\u00e4r:
\n\u201dTv\u00e4tta\u201d texter, dvs r\u00e4tta, stryka, korta och vid behov skriva om (h\u00e4r skiljer sig tidningarna \u00e5t i fr\u00e5ga om i vilken utstr\u00e4ckning redigeraren f\u00e5r behandla texten).
\nV\u00e4lja bilder och vid behov besk\u00e4ra dem.
\nV\u00e4rdera nyheter och andra texter.
\nG\u00f6ra etiska \u00f6verv\u00e4ganden.\"\"
\nSkriva rubriker, bildtexter och annat.
\nStrukturera och layouta sidan utifr\u00e5n nyhetsv\u00e4rderingen och tidningens grafiska manual.
\nProducera ett tryckf\u00e4rdigt sidoriginal med hj\u00e4lp av speciella datorprogram.<\/p>\n

Samtliga moment, utom m\u00f6jligen originalframst\u00e4llningen, kr\u00e4ver journalistiska bed\u00f6mningar.<\/p>\n

Mot bakgrund av att det har producerats tidningar i Sverige \u00e4nda sedan 1645 \u00e4r redigerarens yrke relativt ungt.
\nFram till slutet av 1800-talet gick det till s\u00e5 att en text f\u00f6rst l\u00e4stes och godk\u00e4ndes av en redakt\u00f6r. Texten kunde komma fr\u00e5n n\u00e5gon av tidningens reportrar men kunde lika g\u00e4rna vara kopierad fr\u00e5n en annan svensk eller utl\u00e4ndsk tidning. Redakt\u00f6ren f\u00f6rs\u00e5g texten med en liten rubrik, eller snarare \u00f6verskrift, och texten l\u00e4mnades vidare till s\u00e4ttning.
\nI s\u00e4tteriet byggde s\u00e4ttarna tidningssidor av blytyper d\u00e4r texterna l\u00f6pte spalt efter spalt, uppifr\u00e5n och ner. N\u00e4r en text slutade tog n\u00e4sta vid. Och i layouten gjordes ingen skillnad p\u00e5 viktigt och oviktigt \u2013 l\u00e4saren f\u00f6rv\u00e4ntades l\u00e4sa allting.
\nKring sekelskiftet utvecklades rubrikerna, b\u00e5de grafiskt och inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt, efter amerikanskt m\u00f6nster. Redakt\u00f6rerna v\u00e5gade sig p\u00e5 att rubricera viktiga h\u00e4ndelser p\u00e5 b\u00e5de tv\u00e5 och tre spalt och formuleringarna utvecklades fr\u00e5n rena etiketter, typ \u201dFr\u00e5n grannlandet\u201d, till att faktiskt sammanfatta vad som h\u00e4nt. \/\/EXEMPEL\/\/
\nP\u00e5 20-talet ins\u00e5gs betydelsen av att strukturera hela sidan f\u00f6r att hj\u00e4lpa l\u00e4saren. Artiklarnas placering och rubrikgraden skulle spegla nyhetsv\u00e4rderingen och s\u00e4tteriet fick enkla skisser som visade hur de viktigaste sidorna skulle se ut. Redakt\u00f6ren hade blivit redigerare.<\/p>\n

\"\"\/\/FAKTARUTA: Post och Inrikes Tidningar grundades 1645 och anses vara Sveriges f\u00f6rsta periodiskt utkommande tidning. Den utkommer fortfarande vilket f\u00f6rmodligen g\u00f6r den till v\u00e4rldens \u00e4ldsta tidning (fr o m 2007 som webbtidning). Kuriosa: vinsten fr\u00e5n denna tidnings obligatoriska annonser finansierar Svenska Akademiens arbete.\/\/<\/p>\n

Tittar vi fram\u00e5t kan vi se att det f\u00f6r\u00e4nderliga medielandskapet m\u00f6jligen kommer att p\u00e5verka redigerarens arbete. Man kan t\u00e4nka sig att framtidens redigerare \u00e4ven f\u00e5r ansvar f\u00f6r publiceringen i andra medier som n\u00e4ttidningen och mobiltelefoner\/handdatorer. Alternativt svara enbart f\u00f6r redigering av texter som g\u00e5r vidare f\u00f6r publicering i dessa andra medier.
\nUtvecklingsarbete p\u00e5g\u00e5r med l\u00e4splattor och vikbara sk\u00e4rmar, speciellt anpassade f\u00f6r tidningsl\u00e4sning, som ett alternativ till den traditionella papperstidningen.
\nDetta \u00e4r naturligtvis spekulationer men en sak \u00e4r klar: journalistiskt utbildade m\u00e4nniskor kommer att beh\u00f6vas f\u00f6r att v\u00e4rdera och strukturera nyhetsmaterialet \u2013 oavsett medium.<\/p>\n

 <\/p>\n

Redigerarens milj\u00f6<\/p>\n

S\u00e4ttet att arbeta kan te sig olika p\u00e5 skilda avdelningar inom samma tidning.
\nP\u00e5 en st\u00f6rre dagstidning kan redigeraren jobba som:
\nNyhetsredigerare dag eller natt
\nN\u00f6jesredigerare
\nFeatureredigerare
\nSportredigerare<\/p>\n

Nyhetsredigerare sitter i allm\u00e4nhet samlade p\u00e5 samma st\u00e4lle, den s\u00e5 kallade centralredaktionen eller nyhetsdesken. D\u00e4r sitter ofta \u00e4ven en nyhetschef, och om det \u00e4r den tiden p\u00e5 dygnet \u2013 en nattchef.
\nDet absolut vanligaste \u00e4r att ett antal skrivbord st\u00e4llts samman och att redigerarna och chefen sitter runt dessa s\u00e5 att de kan se varandra och diskutera.
\nDet \u00e4r s\u00e4llan tyst kring dessa bord. Spr\u00e5kfr\u00e5gor, etiska fr\u00e5gor och rubrikval diskuteras. Reportrar prisas eller gisslas. \u00c5sikter luftas. TV-apparater med olika nyhetskanaler st\u00e5r och skr\u00e4ller.
\nHelt tyst blir det kanske bara n\u00e4r deadline n\u00e4rmar sig och alla koncentrerar sig p\u00e5 att f\u00e5 f\u00e4rdigt sina sidor. Stresst\u00e5lighet \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndig egenskap f\u00f6r nyhetsredigerare.
\nNattredigerarna arbetar i allm\u00e4nhet i ganska l\u00e5nga pass, kanske fem n\u00e4tter i str\u00e4ck, f\u00f6r att sedan vara lediga i fem. Det \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e5 s\u00e5 kallade nattlag som byter av varandra.
\nDet s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att nattlaget blir en h\u00e5rt sammansvetsad grupp under s\u00e5dana omst\u00e4ndigheter, p\u00e5 gott och p\u00e5 ont. Inte s\u00e4llan umg\u00e5s arbetskamraterna \u00e4ven privat.<\/p>\n

N\u00f6jesredigerare finns p\u00e5 kv\u00e4llstidningarna och p\u00e5 de st\u00f6rre morgontidningarna. Idag har n\u00f6jessidorna utvecklats till att ha ett dj\u00e4rvare formspr\u00e5k \u00e4n de oftast h\u00e5rt mallade nyhetssidorna. Det st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 n\u00f6jesredigeraren att vara grafiskt kreativ och ha k\u00e4nsla f\u00f6r vad som kan \u00e5stadkommas med olika effekter.
\nDet \u00e4r ocks\u00e5 viktigt f\u00f6r en n\u00f6jesredigerare att vara intresserad av och uppdaterad p\u00e5 musik, film och uteliv f\u00f6r att kunna v\u00e4rdera nyheterna korrekt.
\nN\u00f6jesredigeraren kan ocks\u00e5 jobba natt. Om hon d\u00e5 sitter med i nyhetsredaktionens nattlag eller inte beror p\u00e5 vilken tidning hon arbetar p\u00e5.<\/p>\n

Att sportredigeraren ocks\u00e5 m\u00e5ste vara ordentligt kunnig och intresserad av sitt \u00e4mne \u00e4r ju sj\u00e4lvklart. Annars blir det helt om\u00f6jligt att v\u00e4rdera, rubriks\u00e4tta eller \u00f6verhuvudtaget f\u00f6rst\u00e5 den str\u00f6m av resultat, nyheter, kommentarer och tabeller som fl\u00f6dar genom en sportredaktion.
\nS\u00e5 gott som alla dagstidningar har en s\u00e4rskild sportredaktion som \u00e4r skild fr\u00e5n nyhetsredaktionen, just p\u00e5 grund av de speciella kraven p\u00e5 medarbetarna.
\nSportrubriker kr\u00e4ver mycket kreativitet. V\u00e4ldigt ofta handlar det om att ett lag vunnit \u00f6ver ett annat, s\u00e5 det g\u00e4ller b\u00e5de f\u00f6r reportern och redigeraren att hitta andra vinklar.
\n\u00c4ven h\u00e4r g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l dag- som nattarbete. Ofta kommer sportresultaten in p\u00e5 kv\u00e4llen eller natten \u2013 helt utan h\u00e4nsyn till tidningens trycktider.<\/p>\n

Featureredigeraren har det i allm\u00e4nhet en smula lugnare. Feature inneb\u00e4r just att det inte \u00e4r nyheter, s\u00e5 redigeringen kan \u00e4ga rum p\u00e5 dagen under normal kontorstid. H\u00e4r handlar det om layout, bilder och f\u00e4rger.
\nFeatureartiklar kan handla om precis vad som helst, men ofta \u00e4r det fr\u00e5gan om mat, h\u00e4lsa, vin, resor och personportr\u00e4tt. P\u00e5 st\u00f6rre tidningar kan det handla om hela bilagor som ska g\u00f6ras ut.
\nIbland kombineras featureredigeringen med n\u00f6jesredigeringen.<\/p>\n

Gemensamt f\u00f6r alla typer av redigeringsarbete \u00e4r att arbetet utf\u00f6rs p\u00e5 en fast arbetsplats, p\u00e5 en redaktion, mestadels framf\u00f6r en datask\u00e4rm.<\/p>\n

Den tekniska milj\u00f6n<\/p>\n

Fram till 1990-talet arbetade redigeraren med papper, penna och skrivmaskin.<\/p>\n

Till redigeraren kom:
\nMaskinskrivna artikelmanus fr\u00e5n reportrar.
\nSvartvita pappersbilder fr\u00e5n fotografer eller arkivet.
\nF\u00e4rgbilder i form av diabilder.<\/p>\n

Redigeraren l\u00e4mnade ifr\u00e5n sig:
\nEtt ark i sidans format med handritad sidskiss.
\nMaskinskrivna rubrikmanus med s\u00e4ttningsanvisningar
\nPappers- och diabilder med bifogade reproanvisningar (storlek o besk\u00e4rning)
\nArtikelmanus med bifogade s\u00e4ttningsanvisningar<\/p>\n

Alltihop skickades till s\u00e4tteriet, med r\u00f6rpost eller bud.<\/p>\n

Idag \u00e4r det datorn som \u00e4r redigerarens verktyg. Det viktigaste programmet \u00e4r ett layoutprogram. Det finns idag tv\u00e5 konkurrenter: det tidigare allenar\u00e5dande Quark XPress samt Adobe InDesign, som nu tagit \u00f6ver som marknadsledare.
\nRedigeraren h\u00e4mtar digitala texter och bildfiler fr\u00e5n n\u00e4tverket, monterar dem p\u00e5 sidan som \u00e4r uppe p\u00e5 sk\u00e4rmen, skriver in rubriker, typs\u00e4tter all text och skapar sidan s\u00e5 den blir f\u00e4rdig att skriva ut p\u00e5 tryckpl\u00e5tar. Ett tryckf\u00e4rdigt original skickas till prepressavdelningen som kontrollerar och skriver ut det.<\/p>\n

Andra programvaror som kan vara v\u00e4rdefulla f\u00f6r en redigerare \u00e4r ett bildbehandlingsprogram (Photoshop) och ett illustrationsprogram (Illustrator). Dessa programvaror ger redigeraren stora grafiska m\u00f6jligheter och anv\u00e4nds framf\u00f6r allt av featureredigerare.<\/p>\n

 <\/p>\n

ILLUSTRATIONEr\u2028Foto redaktion
\nGrafik –
\nHar du kollat med SJF?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Redigeraren \u00e4r journalistikens doldis. M\u00e5nga som p\u00e5b\u00f6rjar en journalistutbildning har inte ens reflekterat \u00f6ver att yrket finns \u2013 \u00e4n mindre t\u00e4nkt sig att de ska bli en. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r mellan 30 och 40 procent av journalisterna p\u00e5 en dagstidning just redigerare. Och det \u00e4r i h\u00f6gsta grad ett journalistiskt arbete. Den h\u00e4r boken har titeln […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-58","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kultur_noje"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/58","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=58"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":59,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/58\/revisions\/59"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=58"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=58"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=58"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}