{"id":35,"date":"2020-12-18T11:41:06","date_gmt":"2020-12-18T10:41:06","guid":{"rendered":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/?p=35"},"modified":"2020-12-18T11:45:00","modified_gmt":"2020-12-18T10:45:00","slug":"mycket-sagt-med-fa-ord","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/?p=35","title":{"rendered":"Mycket sagt med f\u00e5 ord"},"content":{"rendered":"
\"\"

Nattchefen Schmidt kollar en felstavad rubrik. Hmmm.<\/p><\/div>\n

Det \u00e4r i allm\u00e4nhet redigeraren som s\u00e4tter rubriker p\u00e5 de texter som publiceras. Detta st\u00e4ller ofta kreativiteten p\u00e5 h\u00e5rda prov, rubriks\u00e4ttandet \u00e4r m\u00f6jligen den sv\u00e5raste, och viktigaste, av redigerarens uppgifter.<\/strong><\/p>\n

Hur mycket tid redigeraren har p\u00e5 sig f\u00f6r att fundera ut rubriken skiljer sig mellan olika tidningar; n\u00e5got som i viss m\u00e5n speglar tidningens prioriteringar och kvalitetskrav.
\nF\u00f6r det tar tid att s\u00e4tta bra rubriker. Och vad \u00e4r d\u00e5 en bra rubrik?
\nJo, d\u00e5 \u00e4r det antal villkor som m\u00e5ste uppfyllas.<\/p>\n

Rubriken ska:
\nV\u00e4gleda l\u00e4saren till det som \u00e4r intressant.
\nVara spr\u00e5kligt korrekt.
\nfungera grafiskt i sitt sammanhang.
\nha ett tonfall som st\u00e4mmer med tidningens\/avdelningens.
\nvara sann.<\/p>\n

1. V\u00e4gleda l\u00e4saren<\/strong><\/p>\n

\"\"En tidning presenterar egentligen ett urval nyheter och andra artiklar. Det \u00e4r journalister som v\u00e4ljer, v\u00e4ljer vad som platsar i tidningen, hur mycket plats det ska f\u00e5 och var i tidningen det ska placeras. Dessa val utg\u00e5r fr\u00e5n vad journalisten upplever att tidningens l\u00e4sare \u00e4r intresserade av.
\nEn tidning har i allm\u00e4nhet en definierad m\u00e5lgrupp vilket hj\u00e4lper journalisten att v\u00e4lja. Till exempel s\u00e5 har en lokaltidning alltid en geografiskt avgr\u00e4nsad m\u00e5lgrupp. De vet var l\u00e4sarna bor och v\u00e4ljer d\u00e4rf\u00f6r nyheter som ligger n\u00e4ra l\u00e4sarna geografiskt.
\nMen finns det tv\u00e5 lokaltidningar p\u00e5 orten s\u00e5 kan det \u00e4ven bli fr\u00e5gan om en m\u00e5lgruppsavgr\u00e4nsning till \u2013 det \u00e4r sannolikt att nyheter som ber\u00f6r arbetare i G\u00e4vle v\u00e4rderas h\u00f6gre i Arbetarbladet \u00e4n i Gefle Dagblad.<\/p>\n

Men l\u00e4saren v\u00e4ljer ocks\u00e5. Det \u00e4r en av den tryckta tidningens stora f\u00f6rdelar mot exempelvis tv- och radionyheter. Alla \u00e4r inte intresserade av allt \u2013 inte ens om det finns en geografisk n\u00e4rhet.
\nI f\u00f6rsta hand \u00e4r det rubrikerna som leder l\u00e4saren till det som \u00e4r intressant, i andra hand ingresser och bilder. Och den l\u00e4sare som leds r\u00e4tt och slipper l\u00e4gga tid p\u00e5 s\u00e5dant som inte upplevs som intressant blir en n\u00f6jd l\u00e4sare.<\/p>\n

Och vad \u00e4r intressant?<\/strong><\/p>\n

Ofta bygger en intressant artikel p\u00e5 det som i dramaturgin kallas konflikten. Det som skiljer en h\u00e4ndelse fr\u00e5n det normala och f\u00f6rv\u00e4ntade. Rubriken v\u00e4cker en fr\u00e5ga hos l\u00e4saren som f\u00e5r henne att l\u00e4sa artikeln f\u00f6r att f\u00e5 nyfikenheten stillad.
\nDags f\u00f6r ett exempel:\"\"
\nTullen har hittat knark i en bil. Detta \u00e4r vardagsmat och inte v\u00e4rt mer \u00e4n en notis i tidningen. Men om bilen tillh\u00f6r n\u00e5gon person som vi normalt inte f\u00f6rknippar med knarksmuggling \u2013 d\u00e5 har vi pl\u00f6tsligt underlag f\u00f6r en intressant artikel: Polisman g\u00f6mde knark i bilen. Eller trebarnsmamma, schlagerartist, pension\u00e4r, statsministern etcetera. Det l\u00e4saren inte f\u00f6rv\u00e4ntar sig.
\nEn annan intressev\u00e4ckare vore om det varit en speciell bil: Lyxbilen var full med knark. Eller brandbilen, racerbilen eller Ferrarin.
\nDenna konflikt \u2013 som \u00e4r det som g\u00f6r artikeln intressant \u2013 m\u00e5ste framg\u00e5 av rubriken.<\/p>\n

Det kan r\u00e4cka med att n\u00e5got har ovanliga proportioner f\u00f6r att det ska bli intressant. Det kan vara ovanligt tragiskt, som Hel familj utpl\u00e5nad i bilolyckan, eller bara ovanligt mycket \u2013 Stig vann 82 miljoner p\u00e5 Joker (fast den blir ju \u00e4nnu intressantare om Stig s\u00e4ger att han kommer att forts\u00e4tta jobba i gruvan).<\/p>\n

Men intresse v\u00e4cks inte bara av det ovanliga eller mots\u00e4gelsefulla. En artikel kan handla om n\u00e5got som direkt ang\u00e5r l\u00e4saren.
\nN\u00e4r finansministern sl\u00e4pper sin budget g\u00f6r varje landsortstidning en lokal vinkling: S\u00e5 p\u00e5verkar budgeten Halland, till exempel.
\nAndra exempel p\u00e5 den h\u00e4r typen av ang\u00e5r-l\u00e4saren-vinkel: Den ok\u00e4nda sjukdomen \u2013 \u00e4r du drabbad? eller Terapeutens r\u00e5d: s\u00e5 f\u00e5r ni ett b\u00e4ttre samliv.
\nDenna typ av artiklar \u00e4r riktade mot best\u00e4mda m\u00e5lgrupper inom l\u00e4sekretsen, i tur och ordning ekonomiintresserade (hall\u00e4nningar), hypokondriker och uttr\u00e5kade par. Som p\u00e5pekats tidigare: alla kan inte vara intresserade av allt.<\/p>\n

Ibland \u00e4r det en bra bild som motiverar att en artikel platsar i tidningen. D\u00e5 \u00e4r det naturligt att rubriken kopplas till bilden snarare \u00e4n till texten. Man s\u00e4ger d\u00e5 att rubriken \u00e4r bildvinklad och allts\u00e5 inte skulle fungera utan bilden. Detta \u00e4r vanligast p\u00e5 n\u00f6jet och sporten men f\u00f6rekommer ocks\u00e5 p\u00e5 nyhetssidor. \/\/EXEMPEL\/\/<\/p>\n

\/\/\u00d6vning: vilka \u00e4r vinklarna i f\u00f6ljande ingresser \u2013 vilka ord m\u00e5ste vara med i respektive rubrik?\/\/<\/p>\n

 <\/p>\n

2. Spr\u00e5kligt korrekt<\/strong><\/p>\n

Rubriker har sina egna spr\u00e5kreglersom v\u00e4xt fram under m\u00e5nga \u00e5r av tidningsproduktion. Det har utvecklats till ett eget spr\u00e5k i spr\u00e5ket \u2013 kortfattat, uttrycksfullt, slagkraftigt. Rubrikspr\u00e5ket skulle ofta g\u00f6ra ett m\u00e4rkligt intryck i annat sammanhang.
\nSpr\u00e5ket som anv\u00e4nds skiljer sig lite mellan olika typer av tidningar, till exempel s\u00e5 till\u00e5ter kv\u00e4llstidningens nyhetssidor ett mer komprimerat spr\u00e5k \u00e4n morgontidningens (p\u00e5 kv\u00e4llstidningar anv\u00e4nds ofta ordet \u201dpratig\u201d f\u00f6r att beskriva en on\u00f6digt l\u00e5ng rubrik). Men spr\u00e5ket kan \u00e4ven skilja sig mellan olika morgon- eller kv\u00e4llstidningar. Rubrikspr\u00e5ket \u00e4r en del av tidningens tonfall och identitet.
\nSom ny redigerare p\u00e5 en tidning \u00e4r det viktigt att snabbt ta till sig hur rubrikerna formuleras. Det g\u00e4ller att ta seden dit man kommer.<\/p>\n

Spr\u00e5kligt korrekt? st\u00e5r det i rubriken ovan, med ett fr\u00e5getecken. Situationen \u00e4r n\u00e4mligen inte helt glasklar.
\nSpr\u00e5kliga fel, som meningsbyggnadsfel, \u00e4r inte acceptabla. D\u00e4remot \u00e4r det helt okej att rubriken inte utg\u00f6r en fullst\u00e4ndig mening, med subjekt och predikat.
\nEtt exempel:
\nStormen \u00f6delade Johans livsverk
\n\u00e4r en fullst\u00e4ndig mening och en t\u00e4nkbar rubrik p\u00e5 en v\u00e4derartikel vinklad p\u00e5 en m\u00e4nniska. Rubriken skulle fungera b\u00e5de i morgon- och kv\u00e4llstidning.
\nVi ska se om det g\u00e5r att korta den:
\nJohans livsverk \u00f6delagt
\nDet gick ju bra. Fast vi beh\u00f6ver nog en bild eller en nedryckare s\u00e5 att vi begriper att det \u00e4r stormen som ligger bakom. Kanske ing\u00e5r artikeln i ett stort stormextra, kanske med en stormvinjett. Fungerar d\u00e5 i b\u00e5de morgon- och kv\u00e4llstidning.
\n\u00c4nnu kortare:
\nLivsverket \u00f6delagt
\nFunkar, men nu kr\u00e4vs definitivt bild b\u00e5de p\u00e5 Johan och livsverket. Och helst en nedryckare ocks\u00e5. Och det h\u00e4r k\u00e4nns kv\u00e4llstidning enbart. G\u00e5r det att g\u00f6ra kortare \u2013 till ettan, kanske? Jomen. Dagen direkt efter stormen kan man t\u00e4nka sig f\u00f6ljande enordsrubrik:
\nSTORMEN
\nNaturligtvis kompletterad med en bra stormbild. En s\u00e5dan rubrik p\u00e5 ettan eller l\u00f6pet har den underf\u00f6rst\u00e5dda texten \u201dH\u00e4r finns allt om stormen! Vi har bilderna!\u201d. Andra gapiga enordsrubriker som har observerats: \u201dTRAGEDIN\u201d, \u201dOFFREN\u201d, \u201dKRIG\u201d, \u201dFRED\u201d, \u201dFARV\u00c4L\u201d.
\nDen h\u00e4r typen av extremt korta rubriker h\u00f6r allts\u00e5 hemma enbart p\u00e5 kv\u00e4llstidningarnas f\u00f6rstasidor\/l\u00f6p (om ens d\u00e4r\u2026). En s\u00e5dan h\u00e4r rubrik f\u00f6ruts\u00e4tter ocks\u00e5 att l\u00e4saren redan har n\u00e5gon k\u00e4nnedom om h\u00e4ndelsen, annars blir den obegriplig.<\/p>\n

Fullst\u00e4ndiga meningar \u00e4r allts\u00e5 verkligen inget krav. Snarare tv\u00e4rtom. Men k\u00e4nn p\u00e5 den h\u00e4r rubriken:
\nJohan\u2019s livsverk \u00f6delagt
\nDenna genitivapostrof h\u00f6r inte hemma i svenska spr\u00e5ket. Rubriken \u00e4r allts\u00e5 inte spr\u00e5kligt korrekt och accepteras inte p\u00e5 n\u00e5gon redaktion eller av n\u00e5gon l\u00e4sekrets. Samma sak g\u00e4ller s\u00e4rskrivningar, grammatiska felaktigheter och rena stavfel. (Detta g\u00e4ller all tidningstext, men i synnerhet rubrikerna.)<\/p>\n

Interpunktion och andra skiljetecken<\/strong><\/p>\n

I svenska rubriker s\u00e4tts inte punkt efter en rubrik. Men fr\u00e5getecken kan ibland g\u00e5 bra:
\nCIA finansierade statskuppen?
\nI det h\u00e4r sammanhanget betyder fr\u00e5getecknet att det \u00e4r en \u00f6ppen fr\u00e5ga \u2013 tidningen vet inte och det g\u00e5r inte att ta reda p\u00e5. Rubriken \u00e4r en spekulation snarare \u00e4n en sanning.
\nDet h\u00e4nder att fr\u00e5getecknet anv\u00e4nds n\u00e4r tidningen inte har tillr\u00e4ckligt p\u00e5 f\u00f6tterna:
\nMinistern k\u00f6pte smuggelsprit?
\nEn spekulation och s\u00e5 har tidningen ryggen fri ifall det nu skulle vara s\u00e5 att ministern faktiskt har rent mj\u00f6l i p\u00e5sen.Undvik s\u00e5dant missbruk.
\n\/\/Exempel\/\/<\/p>\n

Utropstecken kan ocks\u00e5 fungera, oftast d\u00e5 i citatrubriker:
\n\u201dJ\u00e4vlar, j\u00e4vlar, j\u00e4vlar!\u201d
\nMen ibland anv\u00e4nds utropstecknet utan citationstecken:
\nDu \u00e4r b\u00e4st, Bruce!
\neller
\nSe upp f\u00f6r n\u00e4tbluffarna!
\nMen d\u00e5 ska det vara ett riktigt utrop eller en handfast uppmaning fr\u00e5n en reporter. Och det r\u00e4cker alltid med ett utropstecken. \/\/Exempel\/\/<\/p>\n

Tre punkter \u00e4r det tredje t\u00e4nkbara tecknet som kan avsluta en rubrik:
\nDet b\u00f6rjade med en kyss\u2026
\nTre punkter signalerar utel\u00e4mnad text. Inte s\u00e4rskilt vanligt idag \u2013 kan d\u00e5 och d\u00e5 observeras p\u00e5 n\u00f6jes- och sportsidor.
\nDe tre punkterna kan \u00e4ven koppla till en nedryckare, som d\u00e5 b\u00f6rjar med tre punkter:
\n\u2026men slutade p\u00e5 akuten
\nTre punkter kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas i citatrubriker:
\n\u201dHan verkade s\u00e5 trevlig\u2026\u201d
\nL\u00e4saren fattar d\u00e5 att personen i fr\u00e5ga senare visade sig inte vara trevlig alls.
\n\/\/Exempel\/\/<\/p>\n

Kolon \u00e4r kanske det vanligaste skiljetecknet i rubriker. Anv\u00e4nds n\u00e4r n\u00e5gon s\u00e4ger n\u00e5got, n\u00e5gon tycker n\u00e5got och ibland n\u00e4r n\u00e5got f\u00f6rklaras. \/\/Exempel\/\/<\/p>\n

Tankstreck \u00e4r ocks\u00e5 oerh\u00f6rt vanligt i svenskt rubrikspr\u00e5k. Egentligen signalerar tankstrecket: \u201dStanna upp lite nu! H\u00e4r kommer n\u00e5got viktigt, en po\u00e4ng.\u201d Anv\u00e4nds oftast i rubriker i st\u00e4llet f\u00f6r komma eller punkt. B\u00e4st fungerar det n\u00e4r det verkligen f\u00f6ljs av en po\u00e4ng. \/\/Exempel\/\/<\/p>\n

Citattecken anv\u00e4nds f\u00f6r att signalera att rubriken \u00e4r ett citat ur texten \u2013 och d\u00e5 \u00e4r det inte reporterns ord utan intervjupersonens eller dylik. Undantag: vid kr\u00f6nikor, recensioner eller annan \u00e5siktstext kan citattecken anv\u00e4ndas kring ett citat ur skribentens text \u2013 d\u00e5 signaleras att det citerade endast \u00e4r skribentens personliga \u00e5sikt. \/\/EXEMPEL\/\/
\nEnskilda ord eller uttryck kan ocks\u00e5 omges av citattecken. Tidningen markerar d\u00e5 att ordet \u00e4r citerat. Kan handla om slangord, smek- eller \u00f6knamn men ocks\u00e5 nya konstruktioner eller fr\u00e4mmande ord som inte riktigt finns i svenskan: \/\/EXEMPEL\/\/
\nTitlar p\u00e5 filmer, b\u00f6cker, skivor etc brukar ocks\u00e5 omges av citattecken. \/\/EXEMPEL\/\/
\nSlutligen kan det anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00e5 fram en ironisk po\u00e4ng: \/\/EXEMPEL\/\/
\nMindre bra \u00e4r att anv\u00e4nda citattecknen f\u00f6r att man inte riktigt st\u00e5r f\u00f6r sitt eget ordval, att man tror att ett ord inte finns riktigt i svenskan bara f\u00f6r att det klingar nytt i egna \u00f6ron: \u00d6rjan bor i sin \u201dfriggebod\u201d
\nDet hade varit korrekt att citera ordet runt 1980 n\u00e4r det faktiskt var nytt, men idag ser det bara f\u00e5nigt ut.
\nGrafiskt ska ett svenska citattecken vara utformade som \u201d\u2026\u201d \u2013 inte \u201c\u2026\u201d som i engelskan.
\nEn annan ben\u00e4mning \u00e4r citationstecken, undviks idag p\u00e5 grund av att det ordet ibland uppfattas som \u201dsituationstecken\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

3.Fungera grafiskt<\/p>\n

Storleken p\u00e5 en rubrik \u2013 graden \u2013 avg\u00f6rs i regel av nyhetens placering i tidningen. St\u00f6rst rubrik hittar du i regel h\u00f6gst upp p\u00e5 f\u00f6rsta nyhetssidan, sedan faller storleken l\u00e4ngre bak i tidningen och l\u00e4ngre ner p\u00e5 sidan. Det \u00e4r allts\u00e5 nyhetsv\u00e4rderingen som styr rubrikgraden. Och det s\u00e4ger sig ju sj\u00e4lvt att ju st\u00f6rre grad desto f\u00e4rre bokst\u00e4ver (p\u00e5 samma bredd).
\nDetta ger ofta anledning att komplettera rubriken f\u00f6r att f\u00e5 fram lite mer information, och det finns n\u00e5gra s\u00e4tt att g\u00f6ra detta p\u00e5.
\nDet vanligaste komplementet \u00e4r nedryckaren, en underrubrik som s\u00e4tts i betydligt mindre grad (mindre \u00e4n 50 procent) \u00e4n huvudrubriken. Nedryckaren \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i b\u00e5de morgon- och kv\u00e4llspress och i alla tidningarnas avdelningar. \/\/EXEMPEL\/\/
\nBetydligt ovanligare \u00e4r d\u00e5rraden, en komletterande underrubrik som placeras ovanf\u00f6r huvudrubriken. Detta blir l\u00e4tt grafiskt otympligt och kan, om den \u00e4r kort, ge omotiverad luft ovanf\u00f6r huvudrubriken. Idag kan d\u00e5rraden observeras framf\u00f6r allt p\u00e5 l\u00f6psedlar, och d\u00e5 handlar det ofta om ett citatl\u00f6p och d\u00e5rraden ger d\u00e5 namnet p\u00e5 den som citeras.
\n\/\/EXEMPEL\/\/
\nEn del tidningar anv\u00e4nder regelm\u00e4ssigt inskjutna citat f\u00f6r att komplettera huvudrubriken. Citatet fungerar d\u00e5 som en sorts nedryckare. \/\/EXEMPEL\/\/<\/p>\n

Det \u00e4r vanligt idag att bildtexterna b\u00f6rjar med ett eller ett par rubrikord \u2013 det kallas bildrubrik eller ing\u00e5ngsord. D\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ker redigeraren sammanfatta sj\u00e4lva po\u00e4ngen med bilden.<\/p>\n

H\u00e4r b\u00f6r ocks\u00e5 mellanrubriken n\u00e4mnas. Den fyller tv\u00e5 syften; den delar upp br\u00f6dtexten i avsnitt s\u00e5 att den inte k\u00e4nns s\u00e5 massiv och den kan hj\u00e4lpa l\u00e4saren att orientera sig i br\u00f6dtexten. F\u00f6rs\u00f6k g\u00e4rna skriva meningsfulla mellanrubriker, alltf\u00f6r ofta blir de bara l\u00f6sryckta ord ur texten. \/\/EXEMPEL\/\/<\/p>\n

 <\/p>\n

Observera att anv\u00e4ndandet och utseendet av kompletterande rubriker styrs av tidningens grafiska manual.<\/p>\n

 <\/p>\n

4. Tonfallet<\/p>\n

Varje dagstidning str\u00e4var efter en egen identitet. B\u00e5de grafiska och inneh\u00e5llsliga medel anv\u00e4nds f\u00f6r att n\u00e5 detta m\u00e5l.
\nDen grafiska identiteten \u00e4r i allm\u00e4nhet skapad av en tidningsformgivare och f\u00f6rmedlad i form av tidningens grafiska manual. D\u00e4r fastsl\u00e5s vilka typsnitt, f\u00e4rger med mera som ska anv\u00e4ndas, men \u00e4ven hur rubrikerna ska utformas och vilken typ av kompletterande rubrik som g\u00e4ller.
\nMen hur tilltalar vi l\u00e4sarna spr\u00e5kligt i texter och rubriker? De stora kv\u00e4lls- och morgontidningarna brukar \u00e4ven ha detta definierat i ett regelverk; tydliga instruktioner f\u00f6r rubriker, ingresser och texter. P\u00e5 mindre tidningar m\u00e5ste dock redigeraren k\u00e4nna in sj\u00e4lv hur l\u00e4saren ska tilltalas.
\nExempel p\u00e5 skillnader i tonfall:
\nKallar vi m\u00e4nniskor vid f\u00f6rnamn eller smeknamn i rubriker? Hur anv\u00e4nder vi tankstreck och andra skiljetecken? \u00c4r vi \u201ddu\u201d med l\u00e4saren?<\/p>\n

Smarta och roliga rubriker har definitivt en plats i tidningen. I vissa tidningar mer \u00e4n i andra. Men sk\u00e4mtandet m\u00e5ste ske med m\u00e5tta och endast i samband med artiklar av mindre allvarlig karakt\u00e4r. D\u00e4rf\u00f6r hittar man den typen av rubriker f\u00f6retr\u00e4desvis p\u00e5 sporten och n\u00f6jet.
\nVanliga rubriksk\u00e4mt \u00e4r dubbeltydigheter eller k\u00e4nda uttryck som modifieras f\u00f6r att passa.<\/p>\n

Se upp f\u00f6r:
\nKlyschiga sk\u00e4mt, typ P\u00e5sk-\u00e4ggstra eller Det stora schlaget (om melodifestivalen)<\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4gbara namnsk\u00e4mt, typ Kl\u00fcftigt, Carro! eller Patrik redo f\u00f6r guld (om Patrik Redo, anfallare i Trelleborg FF).<\/p>\n

5. Vara sann<\/p>\n

\u201dL\u00f6psedel, rubrik och ingress ska ha t\u00e4ckning i texten\u201d. Detta \u00e4r den tredje pressetiska regeln i Spelregler f\u00f6r press, radio och tv fr\u00e5n Pressens samarbetsn\u00e4mnd.
\nDet \u00e4r inte s\u00e5 enkelt som det f\u00f6rst verkar. Att begreppet \u201dt\u00e4ckning i texten\u201d \u00e4r t\u00e4njbart vet alla som l\u00e4ser l\u00f6psedlar. Det som st\u00e5r i texten skruvas till i rubriken f\u00f6r att sedan skruvas ytterligare ett varv i l\u00f6psedeln.
\nEtt exempel: En man har blivit d\u00f6dad av en bj\u00f6rn under jakt. I texten st\u00e5r: \u201dHan portr\u00e4tterades \u00e4ven i Utbildningsradions \u2019Skolakuten\u2019 som s\u00e4ndes i SVT f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan.\u201d P\u00e5 l\u00f6psedeln: \u201dSVT-PROFIL D\u00d6DAD AV BJ\u00d6RN\u201d.
\nDetta kan ju g\u00f6ra en och annan l\u00e4sare besviken och kanske till och med uppr\u00f6rd, men det \u00e4r ju inte en direkt l\u00f6gn. L\u00f6psedeln \u00e4r \u201dsann\u201d \u00e4ven om v\u00e5ra definitioner p\u00e5 vad som \u00e4r en SVT-profil skiljer sig \u00e5t.
\nRedigeraren har allts\u00e5 inte beg\u00e5tt tj\u00e4nstefel \u2013 utan kan ist\u00e4llet hyllas som upplageh\u00f6jare. (I hur h\u00f6g grad ett s\u00e5dant h\u00e4r \u201dr\u00f6varl\u00f6p\u201d gnager p\u00e5 tidningens f\u00f6rtroendekapital kan ju diskuteras \u2013 faktum kvarst\u00e5r att m\u00e4nniskor forts\u00e4tter att k\u00f6pa tidningen\u2026)
\nSanning \u00e4r allts\u00e5 ett relativt begrepp. Var sanningen slutar och l\u00f6gnen b\u00f6rjar \u00e4r en del av tidningens kultur och identitet, h\u00e4r skiljer de sig \u00e5t. Och i allm\u00e4nhet vet l\u00e4sarna vad de kan f\u00f6rv\u00e4nta sig av en viss tidning.
\nRedigeraren m\u00e5ste l\u00e4ra sig var gr\u00e4nserna g\u00e5r f\u00f6r den egna tidningen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

B\u00f6r vi kanske ha p\u00e5 n\u00e4tet<\/p>\n

\/\/EXEMPELRUTA: Det blir \u00e4nnu b\u00e4ttre om det vinklas p\u00e5 en m\u00e4nniska i Halland: Anna, 92, i Varberg \u2013 budgetens f\u00f6rlorare. Och d\u00e5 kanske vi vill ha en positiv motbild p\u00e5 n\u00e4sta sida: Pappa Johan, 37 \u2013 budgetens vinnare.\/\/<\/p>\n

\/\/ Bonusruta m illustration:: Klassiskt exempel: Hund bet man \u00e4r inte intressant, men alla kommer att l\u00e4sa artikeln Man bet hund (fast Kvinna bet hund vore \u00e4nnu b\u00e4ttre.)\/\/<\/p>\n

\/\/Illustration: Kvinna pratar med man. Pratbubbla kvinna: \u201dPolisen slog j\u00e4rnring\/kring TV-stj\u00e4rnans hem\u201d Pratbubbletexten kan s\u00e4ttas med komprimerat fett rubriktypsnitt\/\/<\/p>\n

Subjekt \u00e4r den som g\u00f6r n\u00e5got. Predikat \u00e4r vad som g\u00f6rs. Subjekt + predikat r\u00e4cker f\u00f6r en fullst\u00e4ndig mening. N\u00e5gra exempel: Solen lyser. Finken flyger. Johan metar.<\/p>\n

\/\/Nedryckare \u2013 exempel\/\/<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r i allm\u00e4nhet redigeraren som s\u00e4tter rubriker p\u00e5 de texter som publiceras. Detta st\u00e4ller ofta kreativiteten p\u00e5 h\u00e5rda prov, rubriks\u00e4ttandet \u00e4r m\u00f6jligen den sv\u00e5raste, och viktigaste, av redigerarens uppgifter. Hur mycket tid redigeraren har p\u00e5 sig f\u00f6r att fundera ut rubriken skiljer sig mellan olika tidningar; n\u00e5got som i viss m\u00e5n speglar tidningens prioriteringar […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-35","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=35"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":57,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/35\/revisions\/57"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=35"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=35"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/guse.webbplatsen.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=35"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}